sandra ahlström

Av någon anledning bad läraren mig att stanna kvar efter skolan idag.. Fick prata med henne i 40 min.
Kamratstödjarna har tydligen märkt att jag inte är mig själv längre, och det stämmer väl antar jag ..
Umgås ju inte med mina "vänner" längre, går oftast för mig själv, och är allmänt deprimerad. Men jag
vantrivs i skolan, och det talade jag om för min lärare också. Jag går bara dit för att jag måste, måste
få någolunda bra betyg. Annars hade jag inte gått dit. Många ggr önskar jag att få åka förbi skolan, att
inte kliva av där, att bara få åka förbi, igenom stan, långt därifrån .. Jag känner inte igen mig själv
längre..Läraren, Lisa, hade tydligen bestämt en kuratorträff också, så ska dit imorgon, vid två-tiden. Får
väl se om jag får nå utbyte utav det.. Kan vara ganska skönt att få prata av sig lite också, även fast
jag inte vet om jag vill prata om det.. Det känns som att det börjar lägga sig lite äntligen, och jag vet
inte om man river upp det igen, genom att börja prata om det igen..
struntsamma, det kan knappast bli värre..