sandra ahlström

Ligger här för mig själv, omringad av mörkret, och tänker tillbaka..Tänker tillbaka på den tiden du fortfarande fanns i mitt liv. Då du inte vandrade omkring som en ande och såg till oss, utan när du faktiskt existerade. När vi var samlade hemma i Oxsätra var och varannan torsdag-eftermiddag för att äta dina extremt goda pannkakor. När jag kom hem till dig efter skolan varje onsdag-eftermiddag för att hjälpa till med städningen. Varje jul, påsk och midsommar som vi firade tillsammans. Jag saknar det. Jag saknar dig, käraste gammelmormor! När ska du komma hem igen, när ska jag få se dig igen... Det svåraste och mest jobbiga jag har gjort i hela mitt liv, det var att gå ut ur rummet och stänga dörren om mig. Stänga den dörr som du fanns bakom, som din kropp fanns bakom. Jag vill bara ha dig här mormor, jag vill bara krama om dig och säga hur mycket jag älskar dig!